Resereportage nr.1, om Kroatien

På Kanarieliv kan vi bjuda på egna upplevelser ute i världen. Här delar Leffe Kempe med sig av erfarenheter från en bussresa från Sverige till Slovenien och Kroatien.ingborgs hamn
Leifs ressällskap var Gunilla och hennes bror  Ingemar samt ytterligare 47 personer i bussen.
Dag 1. Götebog – Berlin
Vi startade 07.30 från Göteborg. Vår chaufför Torsten Andersson och guiden Peter Lohman, hälsade resenärerna välkomna och bad oss stiga ombord i långfärdsbussen. Efter ca. 25 mil tar färjan från Helsingborg över till Helsingör i Danmark.  Från Helsingör körde vi sedan 20 mil genom Danmark till Gedser, varifrån vi tog båten 15.00 till Rostock. Överfarten tar 1 timme 45 minuter och det fanns möjlighet att äta lunch ombord. Vi körde sedan till Hennigsdorf strax utanför Berlin och Mercure Hotel. Middag på kvällen.
Dag 2. Berlin – Golling
Frukost och avresa söderut. Vi färdades genom Bayern ner mot München och kom därefter in i Österrike och såg de vackra alperna. Resan slutade för dagen i Golling söder om Salzburg. Här bodde vi på Gasthof Hauslwirt. Middag på kvällen.
Dag 3. Altenmarkt – Krk
Fikapaus i DanmarkFrukost och avresa. Vi åkte genom det vackra alplandskapet in i Slovenien.
Väl i Slovenien passade vi på att besöka de 23 miljoner år gamla och världsberömda Postojna-grottorna. Grottsystemet är 20 km långt och fullt med fantastiska stalaktiter och stalagmiter. Under eftermiddagen kommer vi in i Kroatien och fortsatte till ön Krk. Precis utanför staden med samma namn tog vi in på hotell Koralj. Hotellet har egen pool och ligger intill havet. Här stannade vi i tre nätter för sol, bad, utflykter och avkoppling.  Efter middag rekommenderades en promenad in till Krk stad på egen hand. Den tysta strandpromenaden på kvällen var en romantisk och fin upplevelse.   (klicka gärna på de blå länkarna för att se hotellen där vi bodde)

AFTONBLADET beskriver grottorna i Postojna så här:

I Postojna kan du ta tåget in i 23 miljoner år gamla tunnlar

Besöket i Slovenien blev en märklig upplevelse.
Vi förvandlades till grottmänniskor.
De slovenska kalkstensgrottorna är fascinerande, det finns över 7000 grottor i hela landet. De i Postojna är de mest besökta och ligger mellan huvudstaden Ljubljana och kusten vid Adriatiska havet. Tunnelsystemet är 23 miljoner år gammalt.
Vi åker in i grottan med ett litet tåg, kliver av på en ”centralperrong” efter några kilometer och vandrar med en guide som ger oss den enkla och grundläggande välkomstlektionen: Stalagmit, växer nedifrån och uppåt. Stalaktit växer uppifrån och nedåt.

Mörkt och kalltPostojnagrottan
Här nere i grottdjupet är det mörk, fuktigt och kallt, bara kring tio plusgrader – men elbelysning gör det möjligt för besökare att studera formationerna i detalj.
I underjordiska urtidssalar lever den mystiska ”mänskliga fisken”, Proteus anguinus, en blind och färglös ödla som klarar sig utan mat i månader. Den blir 24-30 centimeter lång och ligger mest still där vatten samlas och i håligheter. I övrigt finns inget liv.
Tyskar, japaner och engelskspråkiga turister går i stora grupper med guider och den viskande informationen blir till ett sorl:-Den här stalagmiten är 18 meter hög” Den växer med en millimeter på 18 år” Ni kan ju räkna ut hur lång tid det tar för att den ska växa en meter…

Hämtas av minitåg
Efter en och en halv timme kommer minitåget och hämtar oss. Huttrande och kisande möter vi dagsljuset igen och det virrvarr av turister och souvenirstånd som signalerar att vi är tillbaka i Sloveniens dagsljus och nutid.
Sture Olsson

Sloveniens grottor

Postojnagrottan 2Var: Överallt i landskapet mellan Sloveniens huvudstad Ljubljana och kusten vid Adriatiska havet ser du skyltar med ordet ”jama”. Det betyder grotta.
Hur: Under mer än 20 miljoner års tid har nederbörd och flodsystem penetrerat kalkstensgrunden i marken och bildat grottsystem. I Slovenien finns cirka 7000 grottor.
Populärast: Grottsystemet Postojna, cirka tre mil söder om Ljubljana och fem mil från italienska Trieste.

 

Klicka HÄR för att se bildspelet i storformat!

Text: ur Rolfs Buss broschyr och Aftonbladets reportage / Gunnar Forsberg
Foto: Leif Kempe


Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: