Las Palmas Gamla Stad: Ett historiskt besök på Vegueta-kyrkogården

 

”Minnenas väktare”, ett besök på begravningsplatsen; Cementerio de Vegueta

UTFLYKTER / STADSVANDRINGAR: Den här konstvandringen för oss till utkanten av stadsdelen Vegueta och den gamla begravningsplatsen Cementerio Municipal.
Karin Bertilsson är vår ciseron.

Vi börjar vid det lilla torget Plaza de Santa Isabel som har fått sitt namn efter en mindre försvarsborg som fanns här tidigare. Den var en del av den gamla stadsmuren som skulle skydda stadskärnan, som då var Vegueta och Triana, från attacker utifrån.

AdargomaHär på torget finner vi ett minnesmonument över Adargoma – en urinnevånare som var med och kämpade mot spanjorerna 1478 vid slaget vid Guiniguada. Hans namn betyder ung. ”bred rygg”, och han var en mycket stark man.
Efter slaget togs han till fånga av spanjorerna och fördes till spanska fastlandet där han fick bo hos en biskop för att bli kristen och lära sig spanska. Det berättas att en man som hade hört talas om hur stark Adargoma var ville prova sin styrka mot honom. Adagoma sade att först skulle de dricka ett glas vin tillsammans. Sedan sade han till mannen:  ”Om du med dina båda händer kan förhindra mig att dricka ur mitt vin så ska vi slåss, om inte, så vänder du hem igen och ingenting har hänt.” Adargoma kunde föra sitt vinglas till munnen och dricka utan problem och mannen fick vända hem i ogjort ärende.
Manolo Gonzalez Muñoz heter konstnären som har gjort monumentet i brons.

ThémisFramför El Juzgado, domstolen finner vi Leopoldo Emperadors abstrakta skulptur i brons. Det är Thémis, rättvisans gudinna.
Den här konstnären har vunnit Per Gynt priset i Norge och det finns en skulptur av honom i Selvaag Group i Oslo.

Begravningsplatsen:
Det är nu 200 år sedan begravningsplatsen togs i bruk. Den spanske kungen Carlos III hade på slutet av 1700-talet beslutat att man inte längre fick begrava människor inne i kyrkorna för det innebar risk för sjukdomar för hela befolkningen och man fick lov att anlägga begravningsplatser utanför stadskärnorna. Under en tid (slutet av 1700-talet och de första åren på 1800-talet) begravde man de döda i närhetan av det som nu är begravningsplatsen men man hade ännu inte byggt upp några murar runt om. Perioden, när man anlägger den här begravningsplatsen, sammanfaller med att Napoleon Bonaparte låter sina styrkor tåga in i Spanien och ta makten.
Han lät föra den spanske kungen och kronprinsen till Frankrike och placerade i stället sin bror José Bonaparte på Spaniens tron under en tid. Brodern som inte trivdes med tillvaron i Spanien fick snabbt öknamnet ”Pepe Botella” för han dränkte sina sorger i sprit.
Spanjorerna försökte hindra fransmännens framfart men periodvis var deras kamp förgäves. Konstnären Goyas målning; ” 3 maj” beskriver hur fransmännen hämnas på de som har försökt att göra motstånd mot Napoleons soldater.
600 personer härifrån reste till fastlandet för att kämpa mot fransmännen. Den truppen kallades La Granadera Canaria. Ett stort antal franska krigsfångar kom hit till öarna. De var över 1000 personer och de placerades ut på Gran Canaria, Teneriffa och La Palma. Fångarna hystes in hos kanariska familjer som var villiga att ta emot dem och ge dem mat och husrum i utbyte mot att de arbetade för familjen. Många av dessa fransmän var duktiga hantverkare och kom att bli mycket omtyckta av folket. De hjälpte till att ta hand om sjuka och begrava de döda när ön drabbades av gula febern 1811.
1812 skrev man också Spaniens första konstitution eller författning. Frankrike hade inte lyckats belägra hela landet och en grupp framstående män samlades i Cádiz och författade en grundlag. Senare när kronprinsen kom tillbaka till Spanien och tillträdde tronen under namnet Fernando XII avskaffar han författningen men några år senare kom den att tas i bruk av honom.

Cementerio de Vegueta År 2010 blev begravningsplatsen förklarad Bien de Interes Cultural av Patrimonio Historico del Cabildo. Det betyder:  Kulturminnesmärke, vilket gör att den blir garanterad skydd för att bevara allt i gott skick. Detta har den fått för de vackra gravmonumenten som finns här och också för alla de personligheter som finns begravda här.  Fasaden gjordes av skulptören Lujan Peréz som också arbetade med konstruktionen. Portens utsmyckningar är gjorda efter konstnären Manuel Ponce de León Falcóns ritningar.

 Dikten av poeten Larra ovanför porten lyder så här i fri översättning:

Sanningens tempel är det vi står inför nu. Lyssna till rösten som säger att ”allt är illusion, utom döden.”

 Timglasen på sidorna av ingången symboliserar våra tidsbegräsade liv.
I mittgången finner vi ett kors av sten från Arucas i nygotisk stil. Nedtill finns det 8 textstycken ur Bibeln. Nära ingången finns det en byst av läkaren Gregorio Chil y Naranjo. Han grundade El Museo Canario tillsammans med några andra personer och han donerade byggnaden som museet finns i än idag.
Ett imponerande gravmonument i marmor från Carrara har rests över de som drunknade när ett italienskt skepp förliste. Den här olyckan hände år 1888 i den då nya hamnen , Puerto de La Luz då det italienska skeppet krockade med ett franskt. Trots att andra fartyg kunde rädda många passagerare var det ett antal som följde med skeppet när det gick till djupet. För att hjälpa de drabbade höll man en konsert i Perez Galdosteatern innan den ens var invigd. Italiens konsul här på ön lät ta hit den kände skulptören Paolo Triscornio di Fernando för att resa detta gravmonument.

Eftersom man också förde hit en stor last av marmor från Carrara passade flera kanariska familjer på att beställa utsmyckningar till sina familjegravar av samma skultpör.

Bland de mest intressanta gravmonumenten finner vi ett mausoleum över familjen Manrique de Lara, en familj som var en av de 5 viktigaste adelsfamiljerna i det medeltida Castilla.

Familjen Guries minnesmonument till v. Familjen Gourié, den förste Gourie kom från Frankrike. Han blev kvar här och började göra affärer och kom med tiden att bli mycket förmögen. Han och hans familj har bidragit till stadens Arucas ekonomi och välstånd.

 Ingenjören Juan León y Castillos familjegrav. Det är han som bla har ritat de första delarna av hamnen Puerto de La Luz samt många fyrar, vägar, broar och mycket annat här på öarna.

 Poeten Tomás Morales grav smyckas av en skulptur i jugendstil av konstnären och vännen Victorio Macho. Poetens namn är graverat med bokstäver i samma stil som prydde omslaget till den första utgåvan av hans diktsamling; Las Rosas de Hercules.

Poeten Alonso Quesada ligger också begravd här men på den nyare delen av begravningsplatsen ( nisch num. 659)

Ett Mausoleum över konstären Néstor Martin Fernandez de la Torre. Det är ritat i funktionalistisk stil av hans bror, arkitekten Miguel. Ingen gravering eller namnskylt ger oss någon ledtråd om att detta är Néstor de la Torres grav men det ligger ganska nära poeten Tómas Morales gravmonument. Två gravstenar berättar att de som vilar där dog i det spanska inbördeskriget.

Cementerio de Vegueta

Den franske affärsmannen Ripoche ligger begravd här, han var bl.a. med och grundade El Museo Canario.

En del av begravningsplatsen var tidigare avskild och reserverad för icke katoliker. Där har den brittiske ingenjören James Nelson sitt mausoleum. Han kom hit för att arbeta i hamnen och ligger begravd här tillsammans med sin son och sin hushållerska.

Vi finner också en enkel stenplatta som talar om att där vilar de 6 arbetare som blev nedskjutna av Guardia Civil under en demonstration 1911. (nisch num. 943)

Klicka HÄR för att se bildspelet i storformat.
Text: Karin Bertilsson;  Foto: Leif Kempe


Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: