Ursprungsbefolkningen i Gran Canaria lever vidare i språk, ortnamn och idrott

 

Foto: Berit Skartland

Det råder stor oenighet bland forskare om hur många människor som levde på Kanarieöarna tills spanjorerna kom. De högsta uppskattningarna är cirka 50.000, och den lägsta 25.000. Foto: Berit Skartland

 

Arvet från den inhemska urbefolkningen på Gran Canaria lever vidare som en del av språket, ortnamn, bostadsområden och sport.

Hugo Ryvik <[email protected]>

Egentligen finns det väligt lite kunskap om inhemskt ursprung och levnadssätt som har överlevt efter ön erövrades av spanjorerna för över 500 år sedan. Den del av den inhemska befolkningen som inte dog i strid eller sjukdom under spanjorernas ”belägring” av ön, eller såldes som slavar,  blev snabbt assimilerade av den spanska befolkningen som bosatte sig på ön.

10-20 procent dog

Det uppskattas att Gran Canaria, den mest befolkade ön, och andra Kanarieöarna förlorade 10-20 procent av urbefolkningen under erövringsperioden. Denna siffra kan betraktas som låg, jämfört med de stora flrluster som ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika led efter Columbus ”upptäckte” kontinenterna. Knaske var kanarierna mindre benägna att drabbas av europeiska sjukdomar, än aboriginer i den ”nya världen” – Gran Canaria ligger ju trots allt förhållandevis nära Euriopa.

Men det finns ingen enighet bland forskare om hur många människor som egentligen levde på Kanarieöarna innan spanjorerna kom. De högsta uppskattningarna är cirka 50.000, och den lägsta 25.000.

Inte speciellt mycket gjordes av det spanska kolonialsamhället för att bevara den förspanska historien efter erövringen, tvärtom motarbetades detta arbete ofta. Endast under de senaste decennierna, har intresset för förspansk historia började växa sig starkt igen bland Gran Canarias nuvarande befolkning.
Att gå in i djupet i forntiden

En som gräver djupt i de arkiv som finns bevarade är José de Leon Hernandez, doktor i historia vid universitetet i Las Palmas och tekniker i örådets avdelning för historiska arv.

– Nästan alla av fornlämningarna från förspansk tid försvann på Gran Canaria under sjutton och artonhundratalen.  Men vetenskapen bidrar till att återupptäcka aspekter och rester av den inhemska befolkningen som tills nyligen har varit dolda, säger han till Europa Press.

Anledningen till att mycket försvann var att mark bröts för nya jordbruk med odling av tomater i områden där det fanns gamla bosättningar i Arucas, Gáldar och Telde.

 

Grottor och vallning

Fortfarande lever vissa av de gamla traditionerna från aboriginernas tid kvar i stort sett samma form som tidigare i Gran Canaria, säger historieprofessorn.

Det finns också utgrävda grottor som användes för stora bosättningar eller som kollektiva ladugårdar i Arucas. Fram till 20-talet levde tusentals människor i grottor. Många av dessa var bostäder som ursprungsbefolkningen använde, andra är från senare tid.

Getherdar följer än idag de gamla vägar som ursprungsbefolkningen följde i sin jakt efter mat och vatten. Kunskapen om terrängen har de ärvt från den inhemska befolkningen.

Kunskap om helande växter och väderspådom är fortfarande en lokal praxis på  Gran Canaria, tex bland herdar och andra invånare.

Sport som kanarisk brottning och kanarisk fäktning har förmodligen överlevt från aboriginernas tid, hävdar Hernández.

Namn på människor har också överlevt, och vissa ord och fraser i Gran Canarias olika dialekter.

Hur spåras genetiken?

Den genetiska arvet efter förspanska invånare bestäms genom att studera mitokondrie-DNA och Y-kromosomer. Mitokrondier är cellorganeller som levererar celler med energi och finns i varje cell i kroppen.

Det är uppenbart att de första invånarna på Kanarieöarna är av nordafrikanskt ursprung, säger Javier Velasco från örådets tekniska delen för historiska arv till Europa Press.

Leden av genetiska markörer för den inhemska befolkningen kan hittas i den aktuella kanariska befolkningen, enligt Velasco.

 

Bäst bevarat på La Gomera

La Gomera har de bäst bevarade generna från ursprungsbefolkningen, främst på grund av ön inte erövrades genom krig som de andra Kanarieöarna. Således fanns färre män som dödades eller såldes till slaveri.

På La Gomera fortsatte aboriginerna att vara i majoritet i förhållande till de spanska erövrarna. Därför är deras genetik bevarad bättre.

Forskaren Rosa Irene Fregel konstaterar i sin doktorsavhandling om den genetiska utvecklingen av den kanariska befolkningen att dagens kanarier har en liknande genetisk sammansättning som människor från den iberiska halvön, men med några nordafrikanska inslag som kommer från ursprungsbefolkningen på Kanarieöarna.

 

Denna artikel leverades av vår innehållspartner Canariajournalen.no, där den först publicerades


Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: