Arvsrätt för utlandsbosatta

En ny EU-lag träder ikraft den 17 augusti som betyder att svenska arvsrätten upphör och EU-lagen träder in i stället.
Svensk LAGBOK

Enligt den nya lagen är det arvsrätten i det land där en person bor som ska gälla. Hur reglerna ser ut skiljer sig åt mellan olika europeiska länder.

I till exempel Spanien, där drygt 90 000 svenskar bor, kan man med ett testamente påverka arvsrätten.

– Den största skillnaden är att arvingarna kan bli skyldiga att betala den avlidnes skulder, säger juristen Charlotte Andersson till SVT.

 

Artikel av Gunnar Forsberg

Läs vad Eu-kommisionen skriver om detta:
https://e-justice.europa.eu/content_successions-166-sv.do

Lagändringen gör att en arvstvist bara kan behandlas i ett land:

Utlandsvenskar omfattas från 17 augusti inte längre av svensk arvrätt. Det är innebörden när en ny EU-lag träder i kraft. Något som kan få stora konsekvenser för arvtagare.

lagbokBakgrunden till lagändringen är ett EU-beslut 2012 om ändringar av arvsreglerna. EU:s princip om fri rörligheten skulle gynnas genom ökad tydlighet om vilket lands lag som gäller när personer inte bor i sitt hemland.

Den 17 augusti träder den nya lagen i kraft. Efter ändringen kommer till exempel svenskar som bor i Frankrike inte längre att omfattas av svensk arvsrätt. Nu kommer i stället fransk arvsrätt att tillämpas.

Tydligare regler

– De två största fördelarna är att en arvsprocess bara kan komma upp i en domstol. Bor en person i Sverige kommer det upp i svensk domstol. Den andra fördelen är att man är överens om samma lag, säger Ulf Bergqvist som är advokat med inriktning på arvsrätt och familjerätt.

Även om grundregeln är att arvslagen gäller i det land där man bor så kommer man i framtiden kunna skriva in i sitt testamente vilken arvslag som ska gälla. Antingen den i sitt hemland eller den i det land där man bor.

– Jag skulle råda de personer som berörs av detta att titta över de respektive ländernas arvslagar och sedan får man se vilken som passar en bäst, säger Ulf Bergqvist.

Utlandssvenskar påverkas

Ett exempel är Spanien, där uppskattningsvis 90.000 svenskar bor i dag. För att som svensk i Spanien behålla den svenska arvsrätten behöver man skriva ett testamente och uttryckligen välja att svensk arvsrätt ska gälla.

Spansk och svensk arvsrätt skiljer sig på många punkter. Charlotte Andersson är jurist med inriktning på spansk och svensk familjerätt.

– Den största skillnaden är att arvingarna kan bli skyldiga att betala den avlidnes skulder. Det kan dock frångås om man inte väljer att acceptera med förbehåll eller att helt avstå från arvet, säger hon.

Kritik mot nya lagen

Det har kommit kritik mot den nya lagen där kritiker menat att det i framtiden kommer att vara svårt att avgöra var en avliden person egentligen bor. Ulf Bergqvist ser dock inte detta som ett problem.

– Jag tror att det kommer att vara ett betydande mindre problem än vad det pratats om. De flesta vet ju var man bor. Det finns undantag men de är få, säger han.

En annan punkt som lyfts upp är att man efter att lagen börjat tillämpas ska kunna göra sina arvingar arvlösa. Detta ser advokat Ulf Bergqvist som en missuppfattning.

– Man kommer inte alls kunna göra sina barn arvlösa. Den enda situation där detta skulle kunna ske är om du som svensk flyttar till England och bosätter dig där. Men då måste du bo där permanent, säger han.

Marie Louise bor i Spanien: ”Vi vill ju ha det som det är i Sverige”

Nya arvsregler som träder i kraft i EU kan få stora konsekvenser för utlandssvenskar. De 90.000 som bor i Spanien bör se över sitt testamente för att inte barnen ska riskera att ärva deras skulder.

Marie-Louise Lindblom och Rolf Engqvist är på besök i sin lägenhet i Halmstad. De bor sedan två år tillbaka i Playa Paraíso på den spanska sydkusten.

– Det var Marie-Louise som tyckte att vi skulle flytta ner. Jag var tveksam i början men nu trivs jag bra, säger Rolf Engqvist.

Enligt organisationen Svenskar i världen bor det uppskattningsvis 660.000 svenskar utanför Sverige. Av dessa uppges 90.000 bo i Spanien.

Nya regler för arvslag

Från och med den 17 augusti träder en ny EU-lag i kraft som påverkar alla svenskar som bor i andra EU-länder. Lagen innebär att man som svensk inte längre automatiskt omfattas av svensk arvslag.

– Det är många svenskar nere i Spanien som är oroliga. Det går rykten om att arvsskatten är hög men vi är inte speciellt oroliga. Vi tänker att det ordnar sig, säger Marie-Louise Lindblom.

Stora skillnader mellan länderna

LAGBOK m klubbaFör att som svensk i Spanien behålla den svenska arvsrätten behöver man via en myndighetsperson skriva ett testamente. Spansk och svensk arvsrätt skiljer sig på många punkter. Charlotte Andersson är jurist med inriktning på spansk och svensk familjerätt.

– Den största skillnaden är att arvingarna kan bli skyldiga att betala den avlidnes skulder. Det kan dock frångås om man väljer att acceptera med förbehåll eller att helt avstå från arvet, säger hon.

I Halmstad funderar nu Marie-Louise Lindblom och Rolf Engqvist på hur de ska gå till väga för att säkerställa att deras barn får rätt arv.

– Vi kommer att ta kontakt med vår rådgivare där nere och sedan får vi se vad vi kan hitta på, säger Marie Louise.

Hur viktigt är det att detta blir rätt?

– Det är väldigt viktigt. Vi vill ju ha det som det är i Sverige.

Urval av skillnader mellan spansk och svensk arvsrätt

– Enligt svensk arvsrätt är arvingarna aldrig skyldig att betala skulder från den avlidne. De kan arvingarna få i Spanien. Om man inte väljer att acceptera med förbehåll eller att helt avstå från arvet.

– Efterlevande makes arvsrätt är större i Sverige än i Spanien. I Spanien ärver efterlevande make 1/3 av kvarlåtenskapen i form av nyttjanderätt. efterlevande makes arvsrätt kan dock utökas genom testamente.

I Sverige är huvudregeln att efterlevande make ärver allt och när denne avlider fördelas arvet lika mellan makarnas gemensamma barn.

– Spansk arvsrätt ger större möjlighet att gynna ett av barnen på bekostnad av andra barn. Laglotten är 50 % i Sverige och den delas lika mellan syskon.

Enligt spansk lag ska 1/3 fördelas lika mellan den avlidnes barn medan 1/3 kan användas för att gynna ett barn på bekostnad av andra barn.

Berättat av jurist Charlotte Andersson.